Vår tro är att din hund är motsatsen.

Punkter vi tar upp:

Hunden som köttätare

Historia, vision eller framtid?

Historia, evidens och fakta

Liten näringslära för hund

Skillnader på vegetabiliskt och animaliskt protein

Så hur matar man sin hund på det mest klimatsmarta sättet?

Är klimatsmart hälsosamt?

Referenser

Ordförklaringslista

Domesticering: den förändring som en djurart genomgår när den övergår från vild form till ett av människan påverkat och mer eller mindre beroende husdjur.

Matsmältningsapparat: alla de organ och delar som tar hand om det vi äter. 

Stärkelse: är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, bröd, pasta och ris. 

Kolhydrater från näringsfysiologisk synpunkt är kolhydraterna en viktig men inte livsnödvändig komponent i kosten. Utgöra en dominerande och billig energikälla.

Fett: Utgör en viktig komponent i kosten som energikälla och bärare av fettlösliga vitaminer.

Protein: Byggs upp av cirka 20 aminosyror. Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner.

Herbivor: Gräsätare, exempelvis nöt, häst, älg.

Omnivor: Allätare, exempelvis människa, svin.

Karnivor: Köttätare, exempelvis varg, lodjur, hund, katt.

Hunden som köttätare

Historia, vision eller framtid? 

Vi har alla hört detta förut, ofta i olika bred utsträckning eller från olika vinklar, men vi tror att de flesta av oss är helt eniga i att våra hundar ska äta bästa möjliga mat. Och alla vill vi säkerligen erbjuda våra fyrbenta vänner det som både är, och känns absolut bäst för dem ur flera olika perspektiv. Exempel på sådana perspektiv, eller preferenser kan vara etiska, känslomässiga eller medicinska.

Men vad gör vi när vi bombarderas av nyhetsankare som befäster ord som ”klimatbovar” och ”vegetarianer” kring våra hundar? Det mest logiska vore ju att följa nyhetsmorgons intervjuer och lyssna på våra mest pålitliga, pålästa vänner. Så det gör vi. Men vi får dubbla besked, och sen läser vi på sociala medier att det vi trodde var så rätt, var så fel. Och nu då?

Då vänder man sig till vetenskap, evidens, fakta och framförallt oss foderproducenter. För visst vill du kunna lita på att maten du ger lever upp till vad som utlovas och som innehåller allt det som din hund behöver?

Vi på Pondus vill göra det enkelt att förstå hur vi tänker och vilka våra värdegrunder är och vilka ståndpunkter vi har, och varför. För att göra det enkelt så gör vi här en lista som är lätt att överskåda och förstå.

Våra mål är

Att förse hundarna med ett rått, oprocessat helfoder som täcker alla deras behov oavsett ålder, aktivitet eller dagsform

Att arbeta med svenska råvaror av högsta kvalitet

Att göra så lite avtryck på klimatet som möjligt

Att inte använda oss av onödiga tillsatser eller utfyllnader

Att inte importera sådana råvaror som redan finns i Sverige

Att inte sända mindre försändelser frysta som ger onödigt stor belastning på miljön genom flertalet transporter

Att fortsätta utöka vårt produktutbud och hela tiden närma oss ett ännu mer klimatsmart tänk

Våra ståndpunkter

Vi lovar att alltid hålla samma höga kvalitet

Vi vill inte arbeta med importerade råvaror

Vi vill inte skapa onödig belastning på miljön

Vi vill värna om det svenska företagsklimatet

Vi tror att hundar, liksom sina förfäder är skapta för att äta kött och ben

Historia, evidens och fakta

Hundens historia inleds med domesticeringen, en inte helt lätt historia att följa. Men om man ser på den evidens som finns idag är de flesta forskare enade om att hundarna som vi känner dem idag härstammar från en idag utdöd vildhund som i sin tur härstammar från gråvargen. Det är tidsperspektivet som varierar, och när man anser att det skedde varierar mellan 15-40.000 år sedan (Cambridge University Press, 1995). Men en sak är fortfarande säker – hunden härstammar från vargen och korsningar mellan hund och varg är möjligt, vilket bevisar att arterna, om än olika, är såpass genetiskt lika att de kan fortplanta sig med varandra. Detta är, enligt forskarna ett bevis på att även om individerna är olika så är arterna desamma (1995). Till skillnad från hund och räv, till exempel.

Vad som då kan fastställas som fakta är att hundar och vargar har extremt mycket gemensamt. En sådan sak är deras tänder, hundar och vargar har samma typ av tänder, till och med lika många. Den enda skillnaden är att hundens tänder är proportionerligt mindre än vargens (1995).

Till det mer intressanta hör att där inte är någon signifikant skillnad mellan hund och varg när det kommer till deras matsmältningsapparat. Både vargen och hunden har en magsäck som är väldigt töjbar och som är skapt för att äta stora mål sällan. Bägge har stora, starka tänder med hörntänder att slita proteinrikt kött med, och kindtänder att krossa fett- och mineralrika ben med. I magsäcken finns den skarpa magsyran med ett pH-värde av 2 eller lägre, sur nog att bryta ner ben till mjukt, nedbrytbart födoämne och hålla stygga bakterier som Salmonella spp., clostridia och campylobacter i schack. Med detta sagt kan alltså hundar och vargar inta dessa bakterier via kost utan att bli sjuka, under förutsättning att hunden är frisk och har en normal mag- och tarmflora. Därefter syns ett mycket kort tarmsystem, på hund såväl som varg, något som inte återfinns hos arter som anses vara allätare. Längden på tarmsystemet är en indikator för vad värddjuret är skapt för att äta. Ett kort system ska äta kött, ben, organ och fett, medan ett väldigt långt system ska äta gräs, grönsaker, blad och grönt. Skillnaderna gör också att själva näringsupptaget tar längre tid. Hos en individ med kort tarmsystem passerar maten på 8-12 timmar, medan det hos en individ med långt tarmsystem kan ta 3-5 dagar eftersom maten måste nedbrytas i högre grad.

Bägge familjerna av Canis lupus är alltså i grund och botten skapta för att äta kött och ben.

Innebär detta att hunden inte kan leva på något annat än kött?
Nej. Hunden har, till skillnad från vargen, anpassats för att äta en kost som förändrats i förhållande till att den har levt bredvid människan i så många år. Hunden kan, i viss mån, bryta ner stärkelse för att överleva.
Innebär då det att hunden måste äta stärkelse? Nej. Men den bör äta det den är skapt för – kött, fett, ben och organ.

Snabb näringslära för hund

Energi kan hämtas från tre makroämnen; fett, protein och kolhydrater.

Hunden hämtar främst energi från fett, en snabbare energikälla än protein. Men om hunden också matas med kolhydrater kommer energin att tas från dessa då de är ännu snabbare än fett. Vad som då händer med fettet när man ger kolhydrater är att överskottet lagras, liksom energin från protein. Vad som också är bevisat är att kolhydrater i olika mån höjer blodsockervärdet på hunden snabbare och kortvariga än fett och protein.

Vilka behövs? Enligt FEDIAF (ett organ som förser foderproducenter med riktvärden kring näringsinnehåll) bör man som foderproducent kontrollera att följande ämnen finns med och därmed täcker hundens näringsbehov:

Makroämnen: Fett, protein (notera att kolhydrater ej finns med)

Fettsyror: Linolsyra (omega 6), alfa-linolensyra (omega 3), Eikosapentaensyra (omega 3) och Dokosahexaensyra (omega 3)

Aminosyror: Arginin, Cystin, Fenylalanin, Leucin, Histidin, Tyrosin, Treonin, Metionin, Isoleucin, Lysin, Tryptofan, Valin

Mineraler: Kalcium, Fosfor, Kalium, Natrium, koppar, järn, klorid, magnesium, jod mangan, zink och selen

Vitaminer: A, D, E, K samt B-vitaminerna Tiamin, Riboflavin, Niacin, Pantonensyra, Biotin, Kobalamin, Folsyra och B6 Pyridoxin.

Övriga ämnen: Kolin

Skillnader på vegetabiliskt och animaliskt protein

Hos människan anses animaliskt protein vara fullvärdigt medan vegetabiliska proteiner anses ofullvärdiga. Detta innebär att om man äter rött kött så täcker det hela människans behov av olika aminosyror, och om man äter vegetabiliskt protein så måste detta kompletteras med en del essentiella aminosyror. Med det sagt så är alltså kvalitén på proteinet från rött kött högre än det från vegetabilier.

Så hur matar man sin hund på det mest klimatsmarta sättet?

Den heta debatten som sker just nu kretsar kring den mängd kött som hundarna (och katterna) nu konsumerar, och grundar sig i att man sett att antalet husdjur som är köttätare ökar samtidigt som medvetenheten kring dessa husdjurens kost också ökar. Man vill ge sin hund ett foder som är köttrikt, vilket i sin tur ställer krav på få fodertillverkaren. Vi anser att det är både hälsosamt, artspecifikt korrekt och klimatsmart att inte processa de animaliska proteiner som hunden behöver då de är skapta för att äta rått kött och för att förhindra utökad klimatpåverkan i högsta möjliga mån.

Så vad är egentligen klimatsmart?
Låt oss ta en snabb och förenklad genomgång av proceduren av tillverkning av torrfoder:
Mål: Helfoder till hund
Innehåll: Kött, fett, oljor och kolhydrater och/eller andra vegetabilier + vitamintillsats
Köttdjuret föds och växer upp -> skickas till slakt -> slaktas och styckas – > förädlas till styckdetaljer och biprodukter sorteras ut -> biprodukter transporteras till fodertillverkare -> biprodukter mals samman med kolhydrater -> massan formas och tillsatser tillsätts -> denna massa upphettas ”tillagas” -> massan packas i säckar -> säckarna lagras eller skickas till lager -> säckarna transporteras till återförsäljare, eventuellt internationellt -> säckarna står hos återförsäljarnas lager -> säljs ut till kund

Detta är bara köttdelen av torrfoderproduktionen. Utöver det adderas ju alla typer av kolhydrater och stärkelser, bär och frukter eller andra tillsatser också har en klimatpåverkan. Detta gäller självfallet också vegetariska och/eller veganska torrfoder, vilket gör debatten om att göra hunden till vegetarian väldigt tvetydig.

Låt oss nu ta samma snabba, förenklade genomgång av vårt svenska färskfoder

Mål: helfoder till hund
Innehåll: Kött + vitaminer och mineraler
Köttdjuret föds och växer upp -> skickas till slakt och styckas -> förädlas till styckdetaljer och biprodukter sorteras ut -> biprodukter hämtas av oss när vi levererar foder med vår egna, moderna lastbil som tankas med miljöbränsle -> hos oss mals dessa sedan ner i vår energisnåla produktion och packas i hygienisk korv -> fryses ner i energieffektiv co2-anläggning —> lagras -> skickas ut via frysbilar till leverantörer -> lagras i frysar -> säljs ut till kund

Summering: med vårt färskfoder slopar du alltså flera miljöbovar på vägen, exempelvis besparas naturen upphettningsprocessen och bakningen av torrfodret, de milslånga transporterna mellan olika länder (kött transporteras exempelvis från Ungern till USA, för att slutprodukten sedan ska transporteras till Sverige för försäljning, exempelvis), köttproduktionen i Sverige är en av världens klimatvänligaste – något man bör ha i åtanke när man väljer köttets ursprung.

Vår slutsats är att så länge vi själva äter kött så är det mest klimatsmarta valet att låta hundarna få de rester som blir över efter slakt- och styckningsprocessen istället för att detta destrueras och i sin tur skapar ytterligare klimatpåverkan. Och med det sagt så bör man med fördel använda sig av ett foder som är både uppfött, slaktat, styckat, tillverkat och sålt i Sverige för så låg klimatpåverkan som möjligt. Speciellt i jämförelse med ett foder vars råvaror kan ha sitt ursprung i Europa, men råvarorna skickas till USA, senare till Asien och till slut tillbaka till Europa för försäljning – för att ge ett exempel.

Är klimatsmart hälsosamt?

Detta är en av våra viktigaste ståndpunkter – att förse hundarna med hälsosam mat som tillgodoser deras behov. Och vi, liksom andra ställer oss tveksamma om det överhuvudtaget går att ge sin hund ett foder som är veganskt och samtidigt tillgodose hundens behov av de aminosyror som delvis enbart finns i kött, men som inte heller klarar av upphettning. Det finns också viss evidens i att upphettat, bakat foder inte kan ersätta det näringsbehov till fullo på samma vis som ett färskfoder kan, exempelvis har Livsmedelsverket (2017) angett att de vattenlösliga vitaminerna samt vitamin-A påverkas alla negativt av upphettning. Även fettlösliga vitaminer A, D, E och K försvinner ur råvaran genom upphettning. Det anges även i samma rapport att de näringsämnen som finns i råvaran vid infrysning är i stort sett, eller helt oförändrad. Med andra ord så kan vi lita på att det näringsinnehåll som finns i rått kött är det näringsinnehåll som når hunden.

Vi menar att om man vill vara både klimatsmart och dessutom ge sin hund en kost som är baserad på hundens eller anatomiska näringsbehov så gör man rätt i att välja våra Sverigeproducerade foder.
Vi arbetar med produkter och råvaror av högsta kvalitet, det är en stor andel muskelkött i våra foder vilket du ser i den röda färgen och köttiga konsistensen. Och i muskelköttet finns proteinerna, aminosyrorna och fettet. Precis de två makroämnen som FEDIAF (2018) ansåg behövdes.  Vi tror inte på internationella miljöförstörande transporter, dålig djurhållning, internationella transporter av köttbiprodukter av ospecificerad kvalitet, kolhydrater, stärkelse eller att stoppa huvudet i sanden.

Vi tror på en klimatsmart framtid där vi kan hjälpas åt att bygga ett bättre samhälle där vi kan leva tillsammans med våra hundar i ett naturligt kretslopp.

Välj en foderleverantör som tänker till och värnar om både din hund och vår gemensamma miljö.

Tack för ordet
Emma Olsson
Pondusfoder AB, 2019-01-29

Referenser

Cambridge University Press (1995) The Domestic Dog: Its Evolution, Behaviour and Interactions with People

The European Pet Food Industry (2018) FEDIAF Nutritional Guidelines for Complete and Complementary Pet Food for Cats and Dogs

Livsmedelsverket (2017) Näringsförändringar i livsmedel vid tillagning (https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-21-del-1-naringsforandringar-vid-tillagning-och-forvaring-riskhanteringsrapport.pdf)

Vetsallnatural.com [2019-01-24]  Digesting Bones, Gastric Acidity, Salmonella in Dogs and Cats (https://vetsallnatural.com.au/digesting-bones-gastric-acidity-salmonella-dogs-cats/)