Ganska ofta får jag frågan om olika kosttillskott – vilka rekommenderas, vilka är behövliga, vilka ska man undvika och så vidare.
Kosttillskott är en jättebra sak, om det finns behov för det, och om sanningen ska fram så behövs det ibland.
Ibland kan de behövas vid enstaka tillfällen, som vid extra hårt arbete eller sjukdomar, ibland kan de behövas lite mer permanent. Allt beror som alltid på individen. Men hur mycket vi än älskar våra fyrbenta så är det lätt att ibland försvinna bort i “för mycket” tillskott. För att gå lite djupare in på ämnet så vill jag förtydliga lite vad jag menar med “kosttillskott”.
För mig, och vad jag uppfattar som den allmänna uppfattningen av kosttillskott så gäller det allt ifrån enklare saker som animaliska fetter, till tyngre saker som gurkmeja (har en ganska kraftig påverkan på kroppen, faktiskt). Några exempel på vanligt förekommande tillskott är laxolja, glukosamin, benmjöl/kalktillskott och alger av olika slag, till lite mer tyngre varianter som multivitamintillskott och liknande.
Fördelen med dessa är att de kan komplettera en kost, även om denna redan är ansedd som “komplett”. Nackdelen är att de också kan orsaka över- eller underskott av andra ämnen. Framförallt om man redan ger ett helfoder som är anges vara “komplett” (alltså innehåller allt en hund behöver).
Låt oss tala lite om vitaminer, till exempel.
En av de mest ökända vitaminerna som man talar om när det kommer till rå- eller färskfoder är A-vitamin. A-vitamin är essentiellt, vilket innebär att en hund måste ha i det i sin kost. Om det inte finns i kosten kommer hunden att få en brist på detta, vilket kan leda till flera olika bristsymptom. Exempel på “synliga” brister är rinnande ögon, förhudskatarr, mindre (eller större) infektioner och försämrat allmäntillstånd. Utöver dessa synliga symptom kan man också se nattblindhet, ljuskänslighet, mjäll och så vidare. A-vitamin påverkar också utvecklingen av lever, njurar och lungor. Med andra ord är det en oerhört viktig vitamin.
Men. Problemet med A-vitamin är att det också kan överdoseras. En längre periods överdosering av A-vitamin kan leda till besvär som illamående, smärta, stelhet och om det ännu inte korrigeras kan det även leda till benskörhet. Därför rekommenderar jag inte att man ger vitamintillskott som innehåller A-vitamin, eftersom man riskerar att ge för mycket.
D-vitamin är ytterligare en vitamin som har en långsiktig inverkan på hundens kropp. D-vitamin reglerar bland annat upptaget av kalcium och fosfor i kroppen och en brist av D-vitamin kan leda till ett förmjukat och missbildat skelett. Vi är normalt sett mest bekanta med D-vitamin från solen, vi vet att en brist på d-vitamin också kan leda till vinterdepressioner och liknande. Men för våra hundar är det annorlunda, de måste ha i sig det via kosten. För att förtydliga detta ytterligare får man skilja på två olika d-vitamin, d2 och d3. D2 kommer främst från vegetabilier, och d3 från animalier, och som vi vet så är det svårt, och i vissa fall omöjligt för en hund att konvertera D-vitamin från vegetabilier och tillgodogöra sig dessa. Så, återigen anser jag att man ska vara lite försiktig med tillskott som innehåller D-vitamin.
E-vitamin, kroppens “konservator”. E-vitamin är ett naturligt förekommande konserveringsmedel och antioxidant, och skyddar hundens kropp mot skadlig oxidation. E-vitamin har också en god funktion för hudens återhämtning och för hundar med olika hudåkommor kan ett tillskott vara en god idé. E-vitamin finns i lever, men även i vissa vegetabiliska, och animaliska oljor, exempelvis.
K-vitamin, som är den sista vitaminen jag vill tala om idag har framförallt den effekt att den bidrar till koaguleringen av blod. Det innebär att en obalans i k-vitamin kan leda till ökad blödningsrisk, eller minskad blödningsrisk. Det är alltså inte heller en vitamin som jag anser att man bör experimentera med. K-vitamin finns i kemisk form, men även i kött och lever.
Så varför inleder jag med dessa vitaminerna? Jo, för ett de är fettlösliga, och i hundens kropp förvaras de i levern. Ett överskott har alltså en effekt på hundens kropp, även om inte alla effekter och bieffekter är kända ännu så varnas det lite om dessa överskott. Det innebär att om man ger ett foder, som vårt, med tillsatta vitaminer (och mineraler) så behöver man, under förutsättning att hunden är frisk, inte tillsätta några tillskott som innehåller just dessa vitaminerna.
Jag nämnde ju dock lite olika tillskott, bland annat laxolja, glukosamin och benmjöl.
Detta är tillskott som jag inte anser att man behöver vara lika försiktig med. Studierna på glukosaminer är ännu inte överens, och vissa rön menar att man inte bör ge det i förebyggande syfte. Detta lämnar jag däremot upp till var och en att ta sina egna beslut om. Så länge man är medveten om vad de senaste rönen säger och inte enbart lyssnar på “grannen”.
Laxolja behöver man inte tillsätta till ett helfoder egentligen heller, så länge hunden är frisk. En frisk, vuxen hund har enligt FEDIAF’s rekommendationer i stort sett inget behov av Omega 3 – den primära anledningen till att folk vill ge laxolja. Det innebär ju dock inte att hunden inte kan dra nytta av det vid behov, exempelvis vid inflammatoriska sjukdomar.
Personligen så anser jag att de flesta tillskott kan vara riktigt bra, vid behov och som kortare, eller längre perioder. Men man bör inte experimentera med något utan att ha rådgjort med någon som är insatt i hundens kost innan man börjar ge något under en längre period.